Kategori: Mat på resan

Bland lera och koskit

Vi är på kosläpp i Askersund. Fullt med barnfamiljer, gråtande barn och skällande hundar (vår egen allra mest, trots en shot Tranquil till frukost. Han sitter i bilen nu).

20130509-111623.jpg
Det är lerigt och luktar koskit. Så klart eftersom det är en bondgård 🙂 Mini-me visade sann stadsbarnsanda när hon klev ur bilen, och sa:
”urk det är bajs här. Någon måste bära mig.”

20130509-112346.jpg
Själva utsläppet av kor dröjer, de är en halvtimme sena. Ingen större fara tycker jag men vissa anser det vara värre än SJ. Vi äter bullar och dricker mjölk medan vi väntar.

20130509-112927.jpg

20130509-124632.jpg

Vår hos Tant Grön

Igår var jag och Mini-me På Tant Grön, i Vintrosa, tillsammans med mina föräldrar. Växthuset var öppet och fikat avnjöts utomhus i vårsolen. Vinden var lite kall men klart man vill sitta ute på 1:a maj!

tant-grön1-copyright

Det skulle egentligen ha varit fårsläpp där men det fick skjutas upp, det fanns nämligen inte så mycket bete i hagen. Den sena våren har gjort att gräset inte har börjat spira ordentligt än.

Den stora sandlådan var däremot fixad, till alla barns förtjusning. Inomhus i butiken var det trångt, det var många på besök idag. Och det är väl egentligen det enda negativa jag kan säga om stället. Att det blir för trångt, jag är rädd att ha ner något när jag kryssar mellan porslin, fika och blommor. Men att det är trångt  är ju å andra sidan ett gott tecken. Det tyder ju på att stället är populärt och det är så roligt att det går bra för dem.

tant-grön2-coyright

Jag lyckades hålla mig från att köpa något denna gång, men såg flera saker jag vill ha. Dessutom hade massor med fina plantor, men jag väntar med att köpa dem också, till det blir lite stadigare och varmare väder. I år har vi nämligen inte förgrott något själva, jag hade ingen lust att ha sålådor i i flera månader i vardagsrummet.

tant-grön3-copyright

Backpacker-mecka, älskade mat och ännu ett finfint hotell/ The backpacker’s mecka, beloved food and yet another nice hotel

Hotell-på-Koh-Samet-copyrig

 

Det här är hotellet vi bodde på ute på Koh Samet. Visst är det fint? Hotellet vill inge känslan av en strandvilla istället för ett hotell och det är verkligen så det kändes. Eftersom det inte är så många rum på hotellet blev det aldrig fullt med folk och här var det ingen som sprang ut och paxade solstolar i gryningen. Vi hade rum på entréplan så vi hade en utgång på baksidan av byggnaden och en utgång på trädäcket. I rummet fanns en väldigt skön fönstersmyg med en bred soffa, perfekt att ligga och läsa på och titta ut på havet, och kanske slumra till på.

Restaurangen låg en bit ut i vattnet och var lite av en turistattraktion. Hela dagen kom det folk som poserade vant i vattenbrynet (asiater har verkligen en förkärlek för det) och sen åkte över för att njuta av maten. Fiskstimmen under fötterna vid borden var en sevärdhet i sig. Vi var lite lata några gånger och tog utkörning på maten. Med andra ord beställde vi maten i receptionen som pratade med sina kollegor via walkie-talkie och personalen tog sen båten över och kom och serverade oss maten.

Ja ni förstår ju själva att med ett hotell som detta så rörde vi oss inte så långt. Från rummet, till solstolen, till poolen och sen tillbaka. Ibland ett dopp i havet framför en. Drinkar, en trave böcker och bra musik i lurarna, vem kan önska sig mer?

Jag tycker det är så roligt när städpersonalen gör fantasifulla skapelser av handdukarna. Gulligt att de lägger ner tid och energi på att göra så fint. Klart det måste förevigas.

Om någon är sugen på att boka detta hotell heter det Baan Ploy Sea, jag kommer inte ihåg exakt vad vi betalade men jag har för mig att det var ca 1000 kr/natt och rum.

Our super nice hotel on Koh Samet, called Baan Ploy Sea. We didn’t do much, lying by the pool, listening to music while sipping on a drink and reading a book was all I needed to do. Across the water was the restaurant, where you sat at low tables, with your feet hanging over the open water where colourful fish were swimming around, waiting for you to drop some food. 

Mat-i-asien-copyright

En av de stora behållningarna med att resa är för min del maten. I Asien finns god mat runt varje hörn. Billigt är det också, oftast i alla fall. Här är ett urval av den mat vi åt under resan. Äkta kinamat på en matmarknad, krabbkakor på en strandservering, en kall isdessert med kokosmjölk, persikor och jellykuber, minihamburgare på ett av Singapores måsten: baren på Raffles Hotell. Languster i chilisås, stekt ris och wokade gröna bönor, allt serverade på bananblad avnjöts en varm kväll i Singapore, med utsikt över glittrade vatten och skyskrapor. Ett stort urval av olika dim sums på ett tehus i Chinatown, steak sandwich på ett fullsatt café på Orchard Road, Singapores främsta shoppinggata, räkwok i Thailand, med fötterna i sanden och havet framför en och så en fantastiskt god efterrätt: chocolate banana bread pudding med vaniljglass, på ett riktigt bra food quarter i ett köpcentrum i Bangkok.

Travelling is a lot about the food, for me at least. In Asia there is sooo much good food to be found everywhere. And often its cheap too. These are some of the things we ate during our trip. 

Proper Chinese food at a night market, crab cakes at a beach club, a cold ice dessert with coconut milk, peaches and jello, mini sliders at one of the must-see places in Singapore; the bar at Raffles Hotel. Crayfish as they called it (more like lobster) in chili sauce, eggfried rice and fried green beans, served on banana leaves, devoured a warm night in Singapore, with the views of the bay and the glittering waters reflecting the sky scrapers. A huge selection of dim sums at a tea house in Chinatown, a steak sandwich at a popular café on Orchard Road, the number one shopping street in Singapore. A prawn stir fry in Thailand, with the feet in the sand and the ocean in front of us and then a delicious dessert in the form of a chocolate banana bread pudding with vanilla ice cream, at a really good food quarter in one of Bangkok’s shopping malls. 

Khao-San-Rd-copyright

Det finns ett ställe dit alla kommer för eller senare, i alla fall om man är backpacker och är på resa runt Asien. Det är en stad i staden. Ett ställe där allt finns och där dagarna lätt blir många. Sist vi var i Bangkok var vi där i en vecka, i vår lilla bubbla. Denna gång blev det ett besök på bara några timmar. Det har ändrats lite, det finns ytterligare ett Mc’Donald’s där falafelkärran fanns att hitta för ett par år sen, och kanske har en bar försvunnit och någon annan tillkommit. Människorna kommer och går i strida strömmar. Hit kommer man för att träffa vänner, tatuera sig, bo billigt, boka resor, samla sig innan man beger sig hemåt eller köpa på sig allt man kan tänkas behöva för månader på luffen i en vacker övärld med tropiskt klimat. Denna gata, med sina sidogränder, massageinstitut, internetcaféer, matstånd, souvenirer, billiga öl och billiga rum kan få dig att glömma allt annat och världen kan även glömma dig. Vissa människor man ser här förstår man har fastnat här. De åkte aldrig hem igen.

Det är speciellt och måste upplevas. Det är känsla. En känsla av att vara ung, av äventyrslusta, av ingen morgondag och oväntade vänskaper. Det får det att krypa i kroppen av reslust. Tänk att stega fram till någon och köpa en biljett till en stinkande och varm buss med alldeles för många passagerare som tar en vidare. Bort från Bangkok och in i djungeln, upp i bergen, till gamla tempel eller ner till paradisstränder.

Khaosan Rd, the backpacker’s mecka. Everyone travelling in Asia will end up here sooner or later. It’s a world of its own. A city within the city. Everything one can need can be found here. Last time we were here we stayed for a week, this time the visit only lasted for a couple of hours. But the feeling is the same. The feeling that anything can happen. The feeling that you could get lost in there and never find your way out, and be happy with that. 

The massage parlours, the tattoo parlours, the food carts, the souvenires, the cheap rooms and the even cheaper beer mixed together with a constant flow of people, from all over the world. You start your journey here, or you end it here. By the looks of some, they never went home. They belong to Khaosan Rd now. 

Lazy days on Koh Samet

The last couple of days have been pure heaven. After sightseeing and a lot of walking in Singapore we came to Koh Samet, an island a few hours drive east of Bangkok. It’s all about relaxing, eating good food and having a good time here. Which is exactly what we have been doing.This is not a party island, although some of the restaurants down by the main beach, called Diamond Beach, try to live it up a little at night, by playing loud music.

We are staying at Baan Ploy Sea in the Ao Noi Na Bay. This is a quiet place and with a short strip of white sand. The hotel is really good. With a pool and a big wooden terrace. The sun loungers are facing the sea which is only a few steps down from the terrace. Outside the hotel, on stilts in the water is the hotel’s popular restaurant. That’s where breakfast is served and one can go for lunch and dinner if not too lazy and ordering food to the sun terrace instead (like we did a few times).

To get to the restaurant one has to take a small boat attached to a cable way. It’s quick and easy. Each table at the restaurant has an open space in the floor, underneath the tables, which of course have glass table tops. Your feet hang down, but not far enough to reach the water. Underneath your feet it is like an aquarium. Fish of different kinds swim back and forth, and if you drop some food in the water there is quickly a frenzy of hungry fish right under your feet.

If you want to see more people, do some shopping and be able to pick and choose between the restaurants Saikaew Beach (or Diamond Beach, as it’s sometimes called) is the perfect place. In the small village here there are ATM’s, SevenEleven-shops, massage parlours, internet cafés, the usual Thai shops with clothes, beach wear, fake bags and sunglasses, and bars and restaurants. There’s even an Irish pub here, showing football (soccer for you Americans) on TV.

But the most popular places are the restaurants dotted along the beach. In the evening they all serve up a nice seafood BBQ and you can enjoy your food sitting on the beach, at low tables with puffy cushions behind your back.

As you sip on a cold drink and watch the waves and all the people, it will get dark. Lanterns and torches will be lit. After a while the fire shows will start. Men swinging balls of fire on strings will dance around on the beach. Sometimes they are not men but small boys, although very talented. No accidents happened when we were there at least.

Normally we go hiking or trekking, we go on boat rides and do excursions. We like to explore and see the rest of an  island or a place we visit, but this time we have been very happy just sunbathing by the pool.

Koh Samet1

Little India

I SIngapore är många olika folkslag representerade. Indier utgör en stor del av befolkningen, och har precis som kineserna en långtgående historia i Singapore. Precis som det finns ett Chinatown där man kan tro sig förflyttad till Kina finns här ett Little India. Kvarter med indiska matvaror, butiker och restauranger. Många hotell finns även i detta område så jag antar att det är populärt bland backpackers, för sin närhet till övriga områden i staden och självklart för hyfsade rum till bra priser.

Vi strövade lite planlöst kring i området, och egentligen skulle vi ha ätit där, för riktig indisk mat är ju så fantastiskt gott men jag antar att jag fortfarande hoppades på den indiska lunchbufféen på The Raffles (som tyvärr inte blev något med, sambons svettpanik över långbyxor och skjorta stoppade även där)

Det var i alla fall en trevlig promenad, och det är så fantastiskt att man i en och samma stad kan besöka flera olika delar av världen på bara ett par timmar. Från Kina till Indien var det bara ett par stopp med tunnelbanan. Här såldes helt andra kryddor, dofterna och musken var annorlunda. Husen såg annorlunda ut, påminde lite om portugisisk kolonialstil. Det var ju inte bara engelsmännen som hade kolonier ute i världen.

Jag har inte så många betraktelser att berätta om från besöket i Little India, det var kul att se men jag känner mig alltid lite uttittad. Ett fenomen som jag inte riktigt förstår. Men det dyker upp då och då. När folk ser att jag ser ut som dem, fast ändå inte, det är något som är annorlunda med mig. Det västerländska turistiga lyser rakt igenom hur jag än gör.

Little India

 

Little India, colourful and vibrant! China and India are just a few metro stations apart, at least when you’re in Singapore. 

 

Afternoon tea, på kinesiskt vis/ Afternoon tea Chinese style

Hej,

Jag älskar afternoon tea och går gärna på det så ofta jag kan. I hemstaden Örebro är det inte många som serverar det. Det finns ett fåtal ställen, varav Ånnaboda Lodge är en av dem. Där framför en sprakande brasa kan man dricka te och äta bakverk och scones av olika slag. Vill du läsa mer om afternoon te i Kilsbergen så klicka HÄR

Många stora hotell erbjuder afternoon tea, så är jag ute och reser brukar jag se till att boka in en riktigt trevlig fikapaus. Även i Singapore erbjuder flera hotell afternoon tea. Både Raffles och ett annat storslaget hotell med gamla anor, The Fullerton Hotel, erbjuder detta otroligt engelska och trevliga tidsfördriv. En generös buffé av godsaker brukar dukas upp och det brukar alltid vara värt pengarna det kostar. För på de flesta hotell kostar det en rejäl slant att få sätta sig ner till dukat bord och bli informerad om och serverad en uppsjö olika tesorter.

Jag hade mina förhoppningar om afternoon tea på The Fullerton, såg framför mig hur jag skulle trippa in där i snygg klänning och höga klackar som klickade mot marmorgolvet. Dricka väldoftande te ur tunna porslinskoppar och titta på människor medan jag åt små trekantssmörgåsar med gurka, nybakade scones med lemon curd och blev allmänt uppassad. Sambon delar inte min entusiasm inför den här ritualen, skapad av uttråkade adelsdamer en gång i tiden.

Han såg följande framför sig: Han skulle tvingas ta på sig långbyxor, skjorta och finskor, trots att medeltemperaturen i Singapore ligger runt 30 grader, han svettades vid bara tanken. Sen skulle han få betala dyra pengar för att dricka te istället för en öl, och äta alldeles för små mackor och sötsliskiga bakverk. Alltmedan han satt och skruvade på sig och var rädd för att spilla i en miljö han finner obekväm och dessutom med människor bakom sig hela tiden.

Ni förstår ju själva att det inte blev något afternoon tea i de fina salongerna för min del. Jag får ta det en annan gång. Jag har en vän som älskar den här typen av fika i lyxiga miljöer, jag får fortsätta ta med honom istället.

Men afternoon tea finns i flera varianter. Kineserna dricker också afternoon tea, fast på ett lite annat sätt. Men väldigt gott det med. Det visade sig att inte heller detta var riktigt sambons grej, men han fick stå ut den här gången. Vi hade redan förlorat oss en dag i Chinatown och vi sökte oss tillbaka dit. Guideboken föreslog yum cha på ett ställe som heter precis det det är. Yum cha betyder helt enkelt dricka te, på kantonesiska.

Yum cha innebär att man dricker te och äter små munsbitar (ibland ganska stora sådana) som kallas dim sum. De flesta dim sum är matiga knyten med olika slags fyllningar, men det finns även söta varianter som man kan äta till dessert. Dim sum kan ångkokas i behållare av bambu, stekas eller friteras. Oftast är det som sagt små degknyten av olika slag, men det kan även vara vårrullar eller ha andra former.

Det ställe vi valde låg ett par trappor upp i ett hus. Runda bord med stolar runt, i en ganska stor lokal, som snart blev fullsatt. De enda västerlänningarna var vi. Det bådar gott, då vet man att maten är autentisk. Vi blev visade till ett bord vid fönstret. Träjalusierna var öppna och utanför låg en smal gränd, några röda lanternor svajade i vinden och de få droppar regn vi skulle få under vår tid i Singapore föll medan vi satte oss ned.

Menyn var stor och alla rätter numrerade, Bredvid låg ett blad med alla rätter och en penna. Bara att fylla i vad man ville ha och antal av varje rätt. Sambon överlät till mig att fylla i. Jag undvek kycklingfötter och inälvsmat och valde istället säkra kort som räkor, krabba och vegetariskt.

Teet kom in och hälldes upp i små öronlösa koppar. Ljusgrönt och väldoftande, och mer bittert ju längre det fick stå och dra. Inte tal om honung eller socker i. Maten bars in, det ena fatet efter det andra och jag insåg att jag hade beställt ganska mycket. Men vi åt oss igenom det hela, en del var bättre en andra, en del saker tyckte jag mer om än sambon. Då och då kom en dam och fyllde på te åt oss.

 

yum cha

Det var vegetariska vårrullar, rullar med räkor och mango, dumplings med chilikrabba, stekt morotskaka med fläsk (väldigt lik vår svenska ugnspannkaka), räkdumplings, pilgrimsmusslor med ärtor, svampdumplings och tofurullar.

 

I love afternoon tea, the classic one with bone china in fancy hotels, with scones, small sandwiches and pastries. I had hoped we could go to The Fullertont Hotel in Singapore to enjoy this but the hubby just didn’t see the enjoyment in having to dress in trousers and a shirt, he got sweaty just from thinking of it. I persuaded him to go for afternoon tea with me, in Chinatown though. Dumplings and tea. He hadn’t tried it before but I love it. It’s food, how can I not love it? 🙂

We found a place in Chinatown packed with Chinese people, a very good sign as it means the food is good.

From an extensive menu we filled in our order sheet and soon after the food started to appear on our table. I realised I had ordered quite a lot but we managed to eat it all. 

We had vegetarian spring rolls, prawn rolls with mango, dumplings with chili crab, fried carrot cake with pork, prawn dumplings, scallops with peas, mushroom dumplings and tofu rolls. All washed down with fragrant green tea. Lovely was my verdict. Afternoon tea, in all its forms are good. The hubby realised though that this sort of afternoon tea wasn’t his cup of tea either. 

 

The Singapore Sling and Raffles

singapore sling

 

Veckans drink kan inte bli annat än den klassiska Singapore Sling, en drink med många ingredienser som sägs ha uppfunnits på The Raffles Hotel, i Long Bar, någon gång mellan 1910-1915. En drink med 100 år på nacken alltså.  Drinken är fruktig, söt och väldigt god. Människor kommer från hela världen för att dricka den här drinken på dess födelseplats, så även jag. Ett besök i Singapore vore liksom inte komplett utan ett besök på detta berömda hotell och utan att ha sippat på drinken som bär stadens namn.

Hotellet Raffles är en berömdhet i sig själv, en ikon i all sin vitmålade kolonialstil. Det grundades redan 1887, är uppkallat efter Singapores grundare Stanford Raffles och har därefter fått fint besök från när och fjärran. Det huserar flera fina restauranger och barer, dyra butiker, en presentshop och har t.o.m. ett eget museum.

Jag har en romantisk bild av kolonialtiden och har velat besöka Raffles i flera år. Att få se den bländande vita byggnaden bakom palmerna är ungefär samma känsla ett barn har när tomten kommer på julafton. Det finns på riktigt och jag vill kasta mig över det men försöker hålla mig lugn. Men inom mig spritter det av glädje. Med ett fånigt leende på läpparna kliver jag in på den soliga atriumgården där ett par kockar lagar till både pizza och pasta, det gäller att hänga med tiderna även för ett gammalt anrikt hotell. Jag går längs med de svala atriumkorridorerna, där dyra butiker har sina skyltfönster, som leder runt, runt på Raffles hotellområde.

Hotellet är flera våningar högt, här finns t.o.m. en rulltrappa. Vi går runt och beundrar dyra klockor, vackra juveler, pampiga trappor, traditionellt klädda dörrvakter, fontäner, välansade gräsmattor och turister som inte har förstått att det egentligen krävs en viss klädkod här.

Vi har inte bokat bord på The Long Bar, men har tur. Vi får ett bord direkt och inser att det var tur att vi kom när vi gjorde, strax innan lunch. För en stund senare är baren fullsatt. På varje bord står en träask med oskalade jordnötter. Härinne har man en tradition att slänga skalen på golvet. Något de flesta av oss har lite svårt för och därmed växer högarna med skal på borden istället. Men servitörerna föser resolut ned skalen på golven. Vilket sopande i slutet av kvällen!

Medan de elektriskt drivna solfjädrarna i taket rör sig sakta  fram och tillbaka beställer vi varsin Singapore Sling och även tre minihamburgare med pommes frites. Drinkarna hinner ta slut innan maten kommer in, så vi beställer in varsin ny dryck. Det blir en öl till sambon och själv tar jag en gin och tonic. Även den en klassisk brittisk drink. Den smakar riktigt bra. Hamburgerbröden är frasiga och hembakta och de små biffarna är perfekt stekta. De gammaldags fläktarna hjälper inte så mycket, men är fina att se på.

Efter ett besök på toaletterna som är i ljus marmor och mörkt trä, med mässingsdetaljer och dubbla gammaldags kranar och med klassisk musik strömmande ur i högtalarna är det dags för oss att lämna den koloniala överklasskänslan bakom oss och åter bege oss ut bland skyskrapor och shoppingcenter.

Men vi har bestämt att vi kommer tillbaka…

Raffles

 

We visited Raffles Hotel and had a Singapore Sling in the Long Bar. It was all I’d hoped for. Did not throw the peanut shells on the floor though, piled on the table instead 🙂

What a fantastic building, history and feeling! Love it and must come back. 

Chinatown

I Singapore är nästan hela Asien representerat. Här bor kineser, indier och folk med arabiskt påbrå. Här samsas kristna, muslimer, hinduer, buddhister och taoister sida vid sida. Tänk vad fantastiskt att en liten stat som Singapore kan lyckas med något som resten av världen har uppenbara problem med.

Många olika folkslag och religioner leder inte bara till en rad olika tempel och kyrkor och en blandad folkmassa på tunnelbanan utan alla dessa människor har även satt sin prägel på det inhemska köket. Mat är lite av Singapores signum och här finns mat av alla dess slag. Olika kök, smaker, kryddor och rätter. Det finns superbillig mat som äts i vid ett gatustånd i en av Singapores många matmarknader, eller så kan man betala dyra pengar för fin haute cuisine på en av stadens flotta restauranger och hotell. Ingen behöver gå hungrig här, oavsett plånbok och smak.

Till och med på matmarknaderna kan allas smaker bli tillgodosedda, eftersom man kan välja vad man vill från olika stånd och sen sitta tillsammans och äta, under bar himmel medan en ljummen vind smeker dig och en kall dryck får svalka gommen efter en kryddstark måltid.

Vi förlorade oss i Chinatown i två dagar. Här finns en massa butiker, restauranger och marknadsstånd. Här kan man köpa kinesiska matvaror (mycket av det är svåridentifierat), äta mat från alla Kinas olika delar, en del är kryddstarkt, andra del använder mycket skaldjur, eller så kan man köpa krimskrams i något av stånden. En vinkande katt, lyckobringande amuletter i den röda turfärgen eller ätpinnar med Hello Kitty-motiv.

På kvällarna stängs en gata i Chinatown av för biltrafik för att sen bli en enda stor restaurang. Bord och stolar i mitten och restauranger och matstånd på sidorna. Bara att välja och vraka. Dryck och efterrätt köps i egna stånd. Både öl och mat är billig. Sambon och jag åt en riktig god middag med dryck för 300 svenska kronor. Man kan komma undan ännu billigare om man vill.

Hunan är en provins i Kina som ha kryddstark och smakrik mat. Vi fastnade för den typen av mat i Shanghai där det finns en restaurang som heter Lost Heaven, som serverar underbar mat med smaker från den här regionen. Vi har inte hittat den typen av mat sen dess. Kinarestaurangerna i Sverige serverar tyvärr ingen riktig kinesisk mat alls. Nu fick vi vårt lystmäte. Jag beställde in ett par olika rätter:

Biff med chili, strimlad tofu med chili och koriander, svamp med chili, stekt ris med chili och sötsur gurksallad, med chili så klart. Läpparna brann efter en stund men gud så god mat. Ljuvligt!

Efterrätt måste jag ha, det finns alltid plats för det. Det fick bli en tallrik med flagad is smaksatt med kokosmjölk, jelly i olika färger, sagopärlor och mango. Gott men det blir lite kallt efter ett tag och äter man som jag lite långsamt så smälter den rätt fort.

chinatown

 

We have been wandering around Chinatown, oh how I wish I had a proper Chinatown in Stockholm at least. I love the food the Chinese restaurants in my hometown serve can’t be considered proper Chinese food. So I take every opportunity to eat the authentic stuff. Chinatown in Singapore offered a feast, for all the senses. The smells, all the yummy looking food and the tastes. My tastebuds were singing!

We had food from a Hunan restaurant. Lots of chili, fresh coriander and crispy veggies. Thin slices of beef, shredded tofu, egg fried rice and crisp sour cucumber.

I finished with an Asian dessert of shredded ice flavoured with coconut and decorated with jelly and sago pearls and a few slices of mango.

Almost anything can be bought in Chinatown, not just food. Hello Kitty chopsticks, red lucky charms, shark’s fin and  other food ingredients.

 

 

Slutet på Asien/ End of Asia

Vi bor på Sentosa Island, två tunnelbanestationer utanför själva Singapore. Eller tunnelbana, det är mer ett litet tåg som verkar som en skyttel mellan ön och resten av staden. Sentosa är en liten paradisö med vita stränder, palmer, fåglar och apor som är den perfekta motsatsen till storstaden Singapore. Idag skiner solen på oss från blå himmel. Tidigare dagar har det varit soldis, men vädret har ändå varit bra. Temperaturen ligger runt stadiga 30 grader, luftfuktigheten är hög vilket mitt hår (trots att det är fönat och fixat) kan vittna om. Det är lugnt på Sentosa, det är ingen partyö. När vi kommer tillbaka på kvällarna, runt midnatt är här tyst och mörkt. Men det är skönt. Vi är för en lugn semester, så det här är perfekt för oss.

Sentosa är barnvänligt, sånt man reflekterar över nu när man har barn. De lilla trafik som finns här kör sakta. Det är långgrunda vatten och vit ren sand. Det är rent här, utan lösspringande hundar och katter och skräp på marken. Rökning är limiterad till ett fåtal platser och det är lätt att köra en barnvagn här. Det finns lekplats, undervattensvärld, Universal studios med sitt sagoslott, en linbana, rodel, en vattenshow men en vad det verkar sjungande fisk och pirater (vi har inte undersökt närmare), en rad olika restauranger (t.o.m. Mc’Donald’s). På taket till Singapores största varuhus, som man kommer till när man åker in till Singapore från Sentosa med Sentosa Express, finns en plaskdamm.

Här på Sentosa kan man säga att Asien slutar. Ja det låter tokigt och det är inte helt sant. Men det är faktiskt så att här finns den sydligaste delen av kontinentala Asien. Längre söderut än så här består Asien av öar. Självklart var vi ut till den sydligaste spetsen.

End of asia

 

Sentosa Island outside Singapore is fantastic. White sandy beaches, palm trees, good food and kid friendly. Quite a lot of activities although not a party island. Life is good here, and the place is perfect as a compliment to the big city of Singapore. The traffic on Sentosa is slow so there’s no fear of getting run over by a madman in a car, as in some other parts of Asia. Food is abundant and every taste is catered for. There’s even a Mc’Donald’s here.

The Sentosa Express takes you in o Singapore’s largest shopping mall in minutes, and after that you can easily get on to the metro or walk. The city is as your feet.

Välsmakande initiativ/ Soul food

Hej,

Dagen började bra, med god frukost på Java. Vi träffades i ca en timme, och pratade om det mesta, som vänner gör. Efter fil och flingor, ett glas juice, smörgås, gott pålägg, äggröra och salami, en kopp varmt och väldoftande te, brieost och vindruvor och en kanelbulle var det dags att gå skilda håll. Vi jobbar på olika platser och en av oss jobbar inte alls. Tänk vilken skillnad en timme kan göra! 

Ikväll vill jag tipsa er om en restaurang, visserligen en som inte så många kommer att besöka men som ändå visar upp ett bra samhällsengagemang. Det är en kändis inblandad, och då tänker du kanske: Hard Rock café eller vaddå? Men nej, detta är en restaurang med mer själ och hjärta än så. Den ligger i New Jersey, USA och heter Soul Kitchen och är en del av Jon Bon Jovi Soul foundation. Grundat av den här mannen; sångare i bandet Bon Jovi. Alla ni som växte upp på 80-talet bör väl veta vad det är för band 🙂

Today started off in a good way, with a breakfast date with friends. We met for about one hour, and talked about most things, as friends fo. After yoghurt and cereals, juice, bread, and a selection of spreads, scrambled eggs and salami, a hot cup of fragrant tea, some brie cheese and grapes and a cinnamon bun, it was time for us to part. We work in different work places, and one of us is retired even. Crazy what a difference an hour can make!

Tonight I want to tell you about a restaurant, perhaps not one that we will all have the chance to visit but is a very good example of civic engagement. There’s a celebrity involved, and perhaps you’re thinking: is it Hard Rock Café or what? But no, this is a restaurant with a lot more heart and soul than that. It’s in New Jersey, USA, is called Soul Kitchen and is part of the Jon Bon Jovi Soul Foundation, which works for a better community and helping people who are experiencing a tough time. Founded by this man; who also happens to be the lead singer in the band Bon Jovi. Anyone who grew up in the 80’s should know who he is 🙂

jon bon jovi

 

Det finns inga priser på menyn. Man donerar istället en peng, eller sin tid genom att hjälpa till i köket. På så sätt kan alla som är hungriga och kommer till restaurangen få äta sig mätta. Det är en icke vinstdrivande rörelse som förutom att försöka hjälpa folk att få mat i magen jobbar för ökad gemenskap i området.

Så här ser ett exempel på en meny ut. Kanske ett ställe värt att notera, New Jersey ligger ju trots allt inte långt från New York.
Tänk om det fanns något liknande ställe här i Sverige. Det är ju tyvärr så att många, även i vårt land, lever på existensminimum.

The menu holds no prices. Instead you donate a sum, 10 USD per 3-course meal, or if you can’t do that youcan donate your time by helping out in the kitchen. This way everyone who comes by the restaurant can have a hot meal. It’s a non-profit organisation by the way, so all the money goes to running the restaurant. 

Below is an example of a menu. Perhaps a place to remember. After all, New Jersey is not far away from New York. 

I wish there were more of these places around the world. A lot of people could use it. 

sample-menu

Plugin from the creators ofBrindes Personalizados :: More at PlulzWordpress Plugins