En snabb middag fick det bli ikväll, för att jag skulle hinna titta på kvällens film.
Keldas toscanska tomatsoppa (smakrik och med bitar av tomat) blev det. En bra grej med keldasopporna är att de på baksidan av paketet har tips hur man kan variera dem.
Jag la till black eyed-bönor, lite getost och hackad basilika.
Mättande, enkelt, snabbt och gott.
Till efterrätt blev det något som jag har någon slags hatkärlek till. Ostkaka. Vi brukade få det som mellanmål på fritids, när jag var i den åldern. Varken ostkakan eller sylten som serverades till var väl av bästa kvalitet, så det tog många år innan jag kunde äta det igen.
Ibland köper jag en liten ostkaka, bara för att pröva.
Nu tänkte jag försöka igen. Det har kommit en ny variant på ostkaka.
Med färska jordgubbar till var det rätt gott, men barndomens mellanmål har satt sina spår. Jag kommer inte tycka det är någon höjdare.
Nu är det dock inte maten som får mig att må illa. Jag kollar på filmen Gone baby gone. Har aldrig sett den förut och nu ångrar jag lite att jag började titta på filmen. En iskall hand kramar mitt hjärta. Det här är en förälders mardröm.
För er som inte sett den handlar det om ett kidnappat barn som inte återfinns och ett barn som dör för en pedofils hand. Den ena fyra år och den andra sju år. Det handlar om barn som far illa i sina hem med knarkande föräldrar och människor som gör galna saker för pengar.
Jag mår illa!
