Kategori: Me, myself and I

Jag tror jag har träningsvärk i diafragman

Hej, 

Ja det är precis som rubriken säger. Jag har äntligen kommit igång med vanliga styrketräningen igen, så nu ska här varvas löpning (som jag i år för första gången kom över tröskeln med och nu njuter av, inte bara efteråt utan även under själva löpningen). Det är så himla kul och stärkande för både kropp och själ att känna att man kommer framåt med sin träning, att man utvecklas och blir starkare. För mig är det nog så viktigt att bli starkare rent mentalt. Kroppen orkar egentligen bra mycket mer än vad huvudet tror. Jag har alltid varit expert på att maska när jag tränar. I huvudet har jag haft en röst som säger att jag inte orkar mer, att jag är trött och att jag inte måste träna.

I somras när jag kom igång med löpningen så var den största grejen, och den som har gjort mest skillnad, att jag släppte tidshetsen. Jag sprang för att det var skönt och för att jag ville bli bättre. Jag sprang för att jag mådde bra av det. Vilken tid det tog för mig att ta mig runt var inte det viktiga, även om jag noterade tiderna och förbättringarna med glädje. För det var också en fantastisk insikt. Att när jag inte brydde mig om tiden, när jag ersatte den irriterande rösten i huvudet med en peppande röst som manade på och gav mig delmål längs rundan, och var kontinuerlig i min träning så insåg jag plötsligt att jag sakta men säkert blev snabbare. När jag slutade hindra mig själv förbättrade jag mig själv. Jag slutade tänka att jag är så dålig på att springa och började tänka att det får ta den tid det tar. Det låter kanske självklart men det är konstigt vilka mentala spärrar man kan sätta upp för sig själv och hur mycket de faktiskt inverkar på ens resultat, oavsett om det är en löptid eller ett jobb.

Men så hur får man träningsvärk i diafragman?? Är det ens möjligt tänkte jag idag och var tvungen att googla det. Jodå, det verkar fullt möjligt.

Jag körde ett pass i måndags morse, åkte till gymmet och körde mitt pass själv och tyckte inte alls att det var trist eller pinsamt, utan bara skönt. Fokus på mig själv! Körde detta magpass med pilatesboll. 

Det kändes under tiden jag tränade men inte så farligt ändå. Inte helt lätt att hålla bollen i styr, vilket så klart är en del av träningen.

Efter passet testade jag att gå armgång. Tänk att det ska vara så läskigt att släppa taget för att komma vidare till nästa stång. Jag faller ju inte mot min död direkt utan landar på fötterna på en matta, om jag tappar taget. Men ändå stretar hjärnan emot. Jag släppte taget två gånger men tredje gången körde jag på och kom över till andra sidan utan problem. När jag väl är på andra sidan kan jag inte förstå att jag tvekade och tvivlade på mig själv.

Är det inte ofta så i livet rent generellt?

Igår morse när jag vaknade kände jag att den där träningen med pilatesbollen hade gjort susen. Magen har verkligen fått sig en omgång, därav träningsvärken som t.o.m. gjorde det jobbigt att skratta idag, vilket dock inte hindrade mig från att tjuta av skratt när jag pratade med en kompis.

Idag körde jag detta pass, som jag först tyckte verkade vara lite för lite. Jag ändrade mig efter en stund…

Efter två varv av detta samt uppvärmning och nedvarvning på löpbandet åkte jag hem för att duscha och sen åka till jobbet. Väl hemma hade jag svårt att tvåla in mig och smörja in mig efter duschen, för armarna skakade nästan. Så det här passet gjorde nog sitt också och lär väl kännas än mer imorgon.

Nöjd att jag ökade från 12 till 16 kg idag. Ett stort steg för mig!

Imorgon blir det gymmet igen och ett träningspass för benen. 

Jag hoppas verkligen jag kan hålla fast vid träningen nu, för det känns som om jag har kommit över en tröskel. Det känns roligare än det gjort på länge!

Jag har börjat lägga mig tidigare på kvällarna också, ännu ett led i min förbättring och något som verkligen ger effekt. Så nu är det dags för mig att säga godnatt.

Kram Ch

Jag tror jag har träningsvärk i diafragman

Hej, 

Ja det är precis som rubriken säger. Jag har äntligen kommit igång med vanliga styrketräningen igen, så nu ska här varvas löpning (som jag i år för första gången kom över tröskeln med och nu njuter av, inte bara efteråt utan även under själva löpningen). Det är så himla kul och stärkande för både kropp och själ att känna att man kommer framåt med sin träning, att man utvecklas och blir starkare. För mig är det nog så viktigt att bli starkare rent mentalt. Kroppen orkar egentligen bra mycket mer än vad huvudet tror. Jag har alltid varit expert på att maska när jag tränar. I huvudet har jag haft en röst som säger att jag inte orkar mer, att jag är trött och att jag inte måste träna.

I somras när jag kom igång med löpningen så var den största grejen, och den som har gjort mest skillnad, att jag släppte tidshetsen. Jag sprang för att det var skönt och för att jag ville bli bättre. Jag sprang för att jag mådde bra av det. Vilken tid det tog för mig att ta mig runt var inte det viktiga, även om jag noterade tiderna och förbättringarna med glädje. För det var också en fantastisk insikt. Att när jag inte brydde mig om tiden, när jag ersatte den irriterande rösten i huvudet med en peppande röst som manade på och gav mig delmål längs rundan, och var kontinuerlig i min träning så insåg jag plötsligt att jag sakta men säkert blev snabbare. När jag slutade hindra mig själv förbättrade jag mig själv. Jag slutade tänka att jag är så dålig på att springa och började tänka att det får ta den tid det tar. Det låter kanske självklart men det är konstigt vilka mentala spärrar man kan sätta upp för sig själv och hur mycket de faktiskt inverkar på ens resultat, oavsett om det är en löptid eller ett jobb.


Men så hur får man träningsvärk i diafragman?? Är det ens möjligt tänkte jag idag och var tvungen att googla det. Jodå, det verkar fullt möjligt.

Jag körde ett pass i måndags morse, åkte till gymmet och körde mitt pass själv och tyckte inte alls att det var trist eller pinsamt, utan bara skönt. Fokus på mig själv! Körde detta magpass med pilatesboll. 

Det kändes under tiden jag tränade men inte så farligt ändå. Inte helt lätt att hålla bollen i styr, vilket så klart är en del av träningen.

Efter passet testade jag att gå armgång. Tänk att det ska vara så läskigt att släppa taget för att komma vidare till nästa stång. Jag faller ju inte mot min död direkt utan landar på fötterna på en matta, om jag tappar taget. Men ändå stretar hjärnan emot. Jag släppte taget två gånger men tredje gången körde jag på och kom över till andra sidan utan problem. När jag väl är på andra sidan kan jag inte förstå att jag tvekade och tvivlade på mig själv.

Är det inte ofta så i livet rent generellt?

Igår morse när jag vaknade kände jag att den där träningen med pilatesbollen hade gjort susen. Magen har verkligen fått sig en omgång, därav träningsvärken som t.o.m. gjorde det jobbigt att skratta idag, vilket dock inte hindrade mig från att tjuta av skratt när jag pratade med en kompis.

Idag körde jag detta pass, som jag först tyckte verkade vara lite för lite. Jag ändrade mig efter en stund…

Efter två varv av detta samt uppvärmning och nedvarvning på löpbandet åkte jag hem för att duscha och sen åka till jobbet. Väl hemma hade jag svårt att tvåla in mig och smörja in mig efter duschen, för armarna skakade nästan. Så det här passet gjorde nog sitt också och lär väl kännas än mer imorgon.

Nöjd att jag ökade från 12 till 16 kg idag. Ett stort steg för mig!

Imorgon blir det gymmet igen och ett träningspass för benen. 

Jag hoppas verkligen jag kan hålla fast vid träningen nu, för det känns som om jag har kommit över en tröskel. Det känns roligare än det gjort på länge!

Jag har börjat lägga mig tidigare på kvällarna också, ännu ett led i min förbättring och något som verkligen ger effekt. Så nu är det dags för mig att säga godnatt.

Kram Ch

Rena magin

Hej, 

Sitter här och tittar ut på regnet och tänker på allt jag borde göra, och snart ska ta tag i. Snart, ska bara…

Känner du igen dig? Vissa dagar finns bara inte viljan och orken.

Jag läste om min kompis Daniel i Örebroar’n, han jobbar som magiker, och han är riktigt bra på sitt jobb. Vi anlitade honom för jubileumsfesten jag hjälpte till att anordna på mitt förra jobb. Det är riktigt häftigt att se när papegojorna tar en flygtur runt lokalen. Men en av dem var lite busig och ville inte komma tillbaka på en gång just den showen. Mindre häftigt var att bli uppkallad på scenen själv. Nog för att jag tycker om att vara festens mittpunkt men jag har aldrig tyckt om att stå på scen. Men det gick ju bra så kanske kan jag få jobb som hans assistent om allt annat skiter sig 😊Jag gläds med honom och hans framgångar i alla fall. Han jobbar hårt och det leder till fler jobb. Alltid härligt med människor som har driv och en smittande energi. Mini-me vill att han ska komma och trolla på hans kalas 😊 Får väl boka in honom så kanske han kan komma till nästa års kalas.

Kände att jag får väl skapa lite egen magi här hemma idag så jag förvandlade resterna av gårdagens pizzor till våfflor. Skar bort kanten och skar pizzan i kvartar som jag vek dubbelt och la i våffeljärnet. Blev faktiskt inte så dumt och godare än att värma i ugnen. Helt klart bättre än att slänga resterna, om än inte så nyttigt. Men Tjurruset närmar sig så jag tänker att det kan vara bra med lite extra underhudsfett när man ska kämpa sig igenom genom vattendrag och skog i (antagligen) ganska kallt oktoberväder.

Bjuder på några bilder från gårdagen när vädret var helt annorlunda än idag. Njöt av motorljuden från stan, solen och utsikten från mina föräldrars balkong.

Man kan inte tro att det är mitten på september där uppe. Jordgubbsplantan blommar och citrusfrukterna är mogna.

Nu fortsätter magin här hemma i form av städning.

Ha en skön söndag!

Kram Ch

Tjejmilen 2016

Hej, 

Hemma igen efter en jättetrevlig tjejhelg i Stockholm med bokklubbsbrudarna.

Det var Tjejmilen för femte året i rad för oss, även om inte alla varit med alla gånger pga olika anledningar.

En helg med god mat, mycket prat och gott vin. Ja och så loppet förstås, som vi tog oss igenom även detta år.

Jag sprang på tiden 1h 05min. Ingen supertid men är så nöjd ändå, för jag hade ett så bra lopp. Var inte trött, tyckte inte det var jobbigt, körde samma tempo genom hela loppet, klarade alla backar galant och hade ork kvar när jag kom i mål. Det känns som ett perfekt lopp och jag har kommit till det stadiet då det är roligt att springa och jag tycker det är skönt. Jag vill ut och springa igen. Tiden blir väl bättre allt eftersom.

Vi började med plockbricka på fredagkvällen när vi kom fram till lägenheten.

Med en skön sovmorgon och en stadig frukost på lördagen kände vi oss laddade för loppet.

Toaköerna är alltid långa så det gäller att komma i god tid innan loppet. Hur kan det vara möjligt att endast ha ca 100 (?) bajjamajor till ett lopp med, i år, 28 000 personer? Förundras varje år över att det inte går att få tag på fler toaletter.

Lite regn fick vi på oss men det vara bara skönt. Det var perfekt väder att springa i, och som vanligt en massa folk längs med vägen som peppade och hejade på alla. En vänlig och härlig stämning bland alla. Aldrig smakar ostkaka så gott som när man kommit i mål, träffas vid mötesplatsen och kan krama om varandra och sen diskutera hur det har gått.

Efter loppet åkte vi tillbaka till lägenheten, åt lite, duschade och drack lite vin.

Jag hade bokat bord på Oyster Bar på Östermalm men vi avbokade det och gick till Indiska Källaren rakt över gatan istället. Maten är superbra där (ligger på Ölandsgatan i Stockholm) och personalen jättetrevlig. 

Jag valde kyckling jalfrezi. Lite för starkt för de andra tjejerna men åh så gott. Var så mätta sen så det var skönt att bara behöva traska rakt över gatan och tillbaka till lägenheten och ytterligare glas med vin.

Så glad att jag har dessa kvinnor i mitt liv och att jag har möjligheten att göra den här typen av roliga saker. Det förgyller verkligen tillvaron.

Nu blir det lugn kväll med film och imorgon börjar jag med frukostmöte kl.08.

Kram Christine

Söndagstur

Hej,

Just när man trodde hösten var här så blir det fint igen. Underbart med härliga sensommardagar, med sol som värmer skönt fortfarande. Jag tog med mig Mini-me, Winston, kompisarnas dotter och M och hans två söner på en skogsutflykt i söndags. Det blev en tur till Gårdsjölägret med korvgrillning och fascination av blodigel. Vi letade ingen svamp, den hittade jag dock senare på kvällen på löprundan 😄

Att gå i gummistövlar ger mig någon slags inre frid. Skogen är ett andningshål  skogsturerna ger mig tillfälle att varva ner. Det är egentligen enda gången min hjärna INTE går på högvarv. All annan vaken tid funderar jag på ALLT. 

Visst är det vackert! Här kan man inte vara stressad. Det går bara inte när augustisolen blänker i vattnet som krusas lätt av vinden.

Winston älskar att vara ute med oss.

Vi var några stycken som gjorde skogen osäker i några timmar.

Vackra höstfärger! Finns både blåbär och lingon att plocka.

Vad gör du för att koppla av och tanka energi?

Kram Christine

Härliga måndag!

Hej, 

Måndag idag men det känns så bra. Känner en person som tycker måndagen är den bästa dagen på veckan och just nu håller jag med. En hel vecka framför en, som bara väntar på att man ska fylla den med glädje, positiva tankar och energi. Man har ju alla möjligheter att göra något bra av det. 

Morgonen flöt på bra utan tjat och stress. Bara det banar ju väg för en toppendag! Det är så härligt att kunna följa Mini-me till skolan (vi brukar gå eftersom vi bor så nära) och hinna prata en stund. Hon tycker det är så kul med skolan och jag hoppas verkligen känslan håller i sig. 

Ny kjol idag, från Lindex. Älskar prickigt och plisserat gör att kjolen böljar kring benen. Det här är en kjol som passar till allt; t-shirt likväl som skjorta. Ingen vinterkjol dock så gäller att använda den medan vädret fortfarande tillåter det.

Fick en ny kund idag som beställde både smörgåstårtor och vanliga tårtor. Känns så klart väldigt roligt och jag ser verkligen fram mot hösten och att komma igång med matlagningen i butiken igen.

Har inget recept men bjuder på en bild på gårdagens middag. Oxkind från Bergslagsdelikatesser, inhandlad på Wadköpings matmarknad, tillsammans med vitlöksstinn potatisgratäng och krispig sallad. Supergott även om det var lite för mycket fett på köttet för min smak, men själva köttet var så mört och fint.

Sitter just nu och funderar på vad det ska bli till middag ikväll. 

En fortsatt fin dag!

Kram

Svampsöndag

Hej,

Sista dagen innan rutinerna återgår till det normala här hemma hos oss. Imorgon är det tillbaka till fritids och jobb för Mini-me och sambon och på onsdag börjar skolan igen.

Eftersom sambon och Mini-me varit borta hela veckan så har vi inte gjort så mycket idag. Det blev en lång sovmorgon och sen en tur till skogen.

Vi hittade en hel del kantareller så ikväll blir det stekt kyckling med potatis och kantarellsås. 

Ljung, lingon och kantareller känns höstigt, även om det var soligt och varmt idag. Men jag älskar hösten så ser fram emot den.

Det finns fortfarande gott om blåbär i skogen och lingonen är mogna nu så i veckan ska jag försöka hinna med en skogstur efter jobbet. Kanske göra lite sylt eller bullar fyllda med blåbär.

Har precis kommit tillbaka från en löprunda och känner doften av smörstekta kantareller nu. Underbart!

Ha en skön söndagkväll! Kram Christine

Dirty dozen känns – jag lovar!

Hej, 

Bara för att jag var på semester så låg jag inte på latsidan. Vi tränade en del också, K och jag. Kortare löpturer i området som ger rejält med backträning, det känns som om alla vägar leder uppåt. Ett tabata-pass iklädd bikini! (tur att imnergården är omgärdad av murar och jag var bland vänner och familj, följt av 100 längder i poolen, skönt att få svalka kroppen efter träning i 35-gradig värme.

Det som gav mest träningsvärk var dock detta pass. Kan verka oskyldigt men jag lovar att det kändes efteråt. Hade visserligen inte tränat på en vecka när jag körde det men har en känsla av att det inte spelade så stor roll. Var rätt trött mot slutet.

Jag tycker det här är ett bra pass som låter de flesta musklerna i kroppen jobba. Perfekt att göra på semestern då man kanske inte har tillgång till gym eller redskap.

Det enda man behöver är sin egen kropp!

Brukar du träna på semestern eller är det bara vila som gäller?

Äntligen tillbaks!

Hej, 

Efter flera dagar funkar nu bloggen igen och jag kommer bomba dig med inlägg från semestern. En semester som tyvärr redan är slut. Imorgon, tisdag, åker vi hem igen. För min del är ledigheten då slut men för sambon och Mini-me fortsätter den, på hemmaplan. Inte ett dugg avis…

Tacksam för dessa två härliga veckor med sol, värme, god mat och fina vänner som betyder mycket!

Många härliga minnen, och en del som är lite för tidigt att skratta åt men kommer sen bli anekdoter att minnas och skratta åt då.

Nu ska jag lägga mig och läsa en stund. Kläderna är tvättade och väskorna packade. Bara att packa det sista och röja undan innan vi imorgon säger hej då till huset för denna gång. 

Semesterkänslan har infunnit sig

Hej, 

Vi har redan kommit in i Spanien-tid vilket innebär att vi äter middag sent på kvällen och tar siesta mitt på dagen (läs sambon).

Mini-me och sambon var snabbt i poolen igår när vi kom fram till huset.

Igår var vädret helt fantastiskt med 32 grader och en underbar varm och vindstilla kväll. Idag har det varit lite molnigt och blåsigt och det har t.o.m. regnat lite men det har ändå varit varmt. Så pass varmt att barnen har varit i och badat hela dagen och alla vuxna också doppat sig.

Dagens lunch blev en mycket enkel variant. Baguetter med serranoskinka, sallad, vitlöksfärskost, mozzarella och tomater och gazpacho.

Ett glas sangria vid poolen efter en shoppingrunda och semesterkänslan har verkligen infunnit sig.

K och jag har precis klarar av en löprunda så nu blir det tapas till middag. Dags att sätta igång!
Trevlig kväll!

Plugin from the creators ofBrindes Personalizados :: More at PlulzWordpress Plugins