Kategori: Me, myself and I

Inspiration for the day and for our lives

Good morning!

Wednesday is already here, the days and weeks pass so quickly and all of a sudden another year has passed.

During this year I have in one way or another been reminded of the fact that life is here, while you’re (I am) busy making plans. There have been illnesses, injuries, life changes and even deaths, which all make me realise that life is fragile and things can change in the blink of an eye.

It’s important to remember what is important. I am not talking about what is considered important, by your friends or by society but what is important to you. Those things and people that make you smile and make you want to do better and strive for more. More here has probably less to do with money and material things and more to do with inner peace and harmony. A balance in life and being able to hold on to those precious moments, that we so often miss because we are too busy doing something else.

I sometimes meet people, as we all do and I am at times one of them myself, that can be jealous of others and resentful. Someone who, instead of counting his or her own blessings only see what others have and what is missing in one’s own life. This is a destructive way of thinking, I know this and yet I find myself thinking like this sometimes.

Why do we always want what we don’t have? Why are we so often unhappy with the things we do have? Sometimes, when I am having a pity party I stop and think of the actual problem. Most of the time it is what is referred to as an industrial country problem, i.e. not really a problem at all. That is if you compare the problem with other peoples problems;  such as poor or sick people, refugees, homeless people and others that for some reason are hurting.

I feel ashamed at those times, when the pitying gets the better of me. And I am trying not to be that person. I am trying to do better and be better. It’s a struggle (I admit) and we all have our good and bad days. But I am trying to think more in the terms of ”if it wasn’t for rain one would never appreciate the sunshine”.

This way of thinking has also led me to make some (though they are small) changes to my life. Work is not everything and dreams are made to be chased. Life is too short to only think about what one would really like to do and way too short to not say what is on ones mind.

There are many ways in which one can be hurt, but it’s up to you to decide if it’s going to be the end or just a bump on the road. Too many people today are busy fighting and arguing over things which I am sure could be resolved, if only people would talk to one another.

I found this inspirational picture on Pinterest and it sort of says it all:

this is your life

Have a great day and remember to smile!

Thank you for taking the time to visit the blog and read about me, my thoughts and my life. I am getting more and more feedback which I love. So please don’t stop!. Keep letting me know when you have been inspired by something I write. It makes me want to write even more.

A circle of good 🙂

Love Christine

Crossfit – that which does not kill you will make you stronger

One of the birthday presents this year from hubby was a one-month intro class to crossfit.

We are past the stage where workouts as presents are considered an insult and now thank each other for such enouragement as we realise we are old(er) and do need a bit of work to look our best.

I have been eager to try crossfit for ages but haven’t really dared to. Now with the voucher from the hubby I have to do it. Oh and the fact that the muffin top is hard to ignore makes it a must-do too.

A bonus is that one of my sisters-in-law will be joining me. Good to know I have someone that carry me to car after a workout. She thinks I’m joking but I am sooo going to demand a piggy-back ride to the car.

I am really looking forward to this and I hope this can get me into shape. The post-baby look is not OK after four years.

To my joy (ironic) I have realised the trainers are lean mean good looking muscle machines (and I’m talking about both the male and female instructors). Oh dear Lord is all I can say at this moment.

CrossfitPicture from www.pinterest.com

Trust me, I will be crying my heart out here on the blog.

 

 

A short recap of the last couple of months

Hi,

I know, I am sorry, I haven’t been good at blogging in English lately. I know there are a lot of readers from other countries than Sweden, however, I do not know if they are swedes abroad or if they pepople who actually don’t understand this herdy gerdy language as someone I once knew used to call my beautiful language.

I will try to update the existing blog posts with English text. Until then you just have to look at the photos.

A quick resumé of the last couple of months is that we went to Spain for holiday and had a really nice time, although I had a cold during the whole time and couldn’t enjoy the sun as much as I wanted to.

Work is much the same, It’s an office, with it’s ups and downs and piles of papers, incoming e-mails and a phone that keeps on ringing. I have been attending some seminars after work, which have been incredibly uplifting and energising. I love when others have the ability to inspire people and I wish to be that sort of person myself.

Our dog is driving me (and himself) mad. He is close to the end but I have one more thing I want to try on him, before I take a very final decision. There’s an anti depressant for dogs which has proven effective with both dogs and cats with nervous and stressed tendencies. The constant state of stress that Rufus is in is something he is born with and not something I can do anything about, without the aid of pharmaceuticals. It might sound harsh but I am hoping it can help him calm down enough for me to able to work with him. Training and being active will make him feel better, but as long as he is behaving crazy there is no way to reach him.

If you have looked at the photos here on the blog you may have noticed there are quite a lot of bread pictures. That’s because I have realised I don’t actually suck at bread making. I just have to find good recipes and practice. So that’s what I am doing, and so far so good.

A weekend not far from now I will attend a bakery class, which I am really looking forward to. The teacher is a well known Swedish baker, who has written lots of books about bread, pastries and cakes and has many years experience. It’s going to be sooo exciting and I do hope to learn a lot.

The renovations of the house, or redecorations are not moving along at the pace I wish they did but we did manage to fix the pantry this summer. From crap to fab. It’s not completely finished yet though, buut we are getting there. Mini-me has now got a bigger room but there’s a lot left to do in her room.

I had my 32nd birthday in September, which I celebrated with my family. They all came here for an Asian inspired dinner, which was liked by everyone.

And they came back the day after from brunch.

Autumn usually means putting our wellies on and going to the forest looking for different types of wild mushrooms but we haven’t done that much this year, yet anyway. There’s still time.

Other than that I am struggling with the parenting of an oh so wonderful little daughter with a temper and determination that matches my own. There have been many tantrums, mostly from the little one, although I admit to a few of them myself.

So, as you can see life is normal here at my end. I hope you enjoy reading (or looking at the pics) here on the blog and I am so thankful for all of you who take the time to check in here and read about what I’m up to.

bild-19

Thank you and bless you!

Love Christine

Låtar på repeat i mina hörlurar

Godmorgon! Torsdag idag, pannkakor till lunch eller middag kanske och nästan fredag.

Jag ska på efterlängtad Bokklubbsträff med gamla vänner. Ska bli såå roligt! Alltid lika spännande att se vad vi får att äta. Jag ska försöka hålla er uppdaterade. Jag har ju ny mobil nu, som jag är supernöjd med (Samsung Galaxy S4) Sambon muttrade något om förräderi men jag tycker den funkar perfekt och matchar min Mac book, det var på tiden att Äppelprodukterna fick lite konkurrens här hemma.

samsung

 På morgnarna när jag gör mig i ordning, och den mesta övriga tiden också så lyssnar jag på musik. Älskar att ha musik på, gärna högt, men pensionären jag bor med tycker ibland att det blir lite för högt och skränigt. Min musiksmak dissas hårt av honom rent generellt. Jag må vara matsnobb men han är musiksnobb.

Jag bryr mig inte om honom och kapar Spotifykontot och kör min musik.
Just nu går  den här och några andra låtar med brittiska Olly Murs på repeat.

Vad lyssnar du på just nu?

Ha en fin dag!

Kram Ch

Hororna hade inget med saken att göra

Hej,

Det visade sig idag att min pappa, för en gångs skull, hade bättre minne än jag. Han påpekade att jag hade fel när det gällde vad han så då när jag hade gjort min första tatuering. Det var inga horor inblandade, utan det han sa var att kåkfarare och sjömän har tatueringar. Rätt ska givetvis vara rätt, så förlåt pappa!

go to jail

Fortfarande kvarstår dock faktumet att jag varken tillhör den ena eller den andra gruppen. Och tur är väl det 🙂

sjöman

Horor och sjömän eller hur man skrämmer en smittskyddsläkare

Vad tycker du om tatueringar? Idag känns det som om det är ovanligare att inte ha en tatuering. Själv tycker jag det är snyggt. En snyggt gjord tatuering med en tanke bakom blir en vacker utsmyckning av kroppen. Ogenomtänkta tatueringar gjorda på fyllan avråder jag dock ifrån, de blir inte roliga att ha på kroppen. Jag har en kompis som har en tatuering på ena överarmen, men han har lite av tatueringen på andra armen också, för att han var full och kunde inte bestämma sig för på vilken arm han skulle ha motivet. Inte så smart!

guess where I'm tattooed

 

Bild från Pinterest.

Jag har själv tre tatueringar. Jag har valt att ha dem på sådana ställen på kroppen där jag inte alltid behöver visa upp dem. För mig har det varit viktigt, andra vill visa dem hela tiden.

Min pappa är inte så nöjd med mina tatueringar, det är han som en gång sa till mig att det endast är horor och sjömän som har tatueringar. När jag frågade vilken kategori han tyckte jag tillhörde blev det ju genast svårare. Han   är rar min pappa, men lite gammaldags när det gäller det här. Han ville också att jag skulle tänka på hur det skulle se ut när jag är 80 år och sitter på hemmet. Mitt svar var att jag inte ens vet om jag kommer så långt och därmed inte kan välja bort något jag vill ha när jag är i 20-årsåldern för en känsla jag kanske inte ens har när jag är 80 år. Dessutom menade jag att de flesta andra på hemmet också kommer ha body art av olika slag då. Jag kommer inte vara ensam.

fjärilstattoo

Bild från Pinterest. Snyggt utan konturer.

Sambon är också märkt för livet, han har dock bara två stycken 🙂

Kommer Mini-me få tatuera sig? Ja absolut, om hon vill. Men hon måste vänta till hon är 18 år och det måste vara ett genomtänkt motiv.

Min senaste tatuering gjorde jag i Bangkok,  när sambon och jag var där tidigare i år. Nu är det säkert flera som flämtar och tänker; oj hur vågar hon tatuera sig utomlands? Jag kan säga att smittskyddsläkaren ppå akuten här hemma tappade fattningen lite också när jag berättade, när jag fick åka in till akuten för misstänkt denguefeber. Att tatuera sig i Asien var ingenting hon  ville rekommendera, men hon blev lite lugnad av att se att den inte var orsaken till min höga feber.

lotus i tusch

Bild från Pinterest. Läckert när det ser ut som ritat med tusch. Det här är dock en ritad bild som förslag. Då kan man se hur bra ens tatuerare är. 

Min erfarenhet av tatueringar utomlands är bra. Två av tre stycken är gjorda i Bangkok, på Pumpkin studios på Koh San Road. Jag hade kollat upp olika tatuerare, och hade bra koll på denna studio innan jag gick dit. Fördelen mot att tatutera sig hemma i i Sverige är givetvis kostnaden. För övrigt är det lika bra standard och säkerhet. Det är lika duktiga människor som i en studio i Sverige eller USA. Dåliga tatuerare kan man hitta överallt. Som med allt finns det både bra och dåliga aktörer.

Nu är det så att jag är himla sugen på att göra ytterligare en eller två tatueringar. Jag vet på ett ungefär hur motiven ska se ut och var de ska vara.

Nu gäller det bara att spara pengar och boka en resa till Bangkok, och framför allt stålsätta sig inför smärtan.

Jag har aldrig fött barn på traditionellt vis men tatueringssmärtan vet jag desto mer om och den är förjävlig. Och nej, det domnar inte bort efter någon timmes jobb. Det envist surrande ljudet tillsammans med smärtan gör en helt utmattad. Så varför gör man det igen? Varför utsätta sig frivilligt för smärta? Ja säg det. Det är värt det i slutänden.

Sa jag att jag vill hoppa ut från ett fullt fungerande flygplan också? Där går däremot gränsen för min sambos förståelse. Han skakar på huvudet åt mig 🙂

Har du en tatuering? Eller bara en åsikt? Berätta vad du tycker!

våg på ryggen

Bild från Pinterest.

Snyggt med tatuering i en ovanlig färg. 

Julia ger mig energi

Hej,

Sitter nerkrupen i sängen med myskläderna på och lyssnar på regnet mot rutan, en kopp blåbärsmuffinste bredvid mig och laptopen i knäet. Minie-me sover, Ruffe sover (mitt nya försök till lugn är att bara sitta på golvet med honom en stund varje dag, förhoppningen är att han ska känna trygghet och kunna ligga kvar) och sambon är iväg och jobbar. Det är med andra ord helt tyst här hemma. Och som jag njuter av det!

Jag jobbar framför en dator hela dagarna och sen när jag kommer hem sätter jag mig vid datorn igen. Galet tänker kanske du, men datorn kan ju användas till så mycket. Jag beställer mina fina klänningar, jag tittar på de där tv-programmen jag inte har tid att slå mig ner i soffan för att titta på, jag skriver inlägg till bloggen, jag håller kontakten med vänner, jag planerar både middagar och företagsidéer och jag hämtar in en massa kunskap.

I kväll har jag varit på en föreläsning och hämtat in kunskap. Jag är upprymd, full av energi och glädje efter denna föreläsning. Så himla bra! Det var Julia Rosqvist som höll föreläsningen. Det handlade om relationshantering ur ett företagarperspektiv. Mycket nyttig information och tänkvärda saker.

Bäst av allt är ändå känslan efteråt. Att en människa kan få en att känna alla dessa saker som jag nämner ovan är fantastiskt. Att en människa kan vara så engagerande och intressant att lyssna på. Väldigt häftigt! På vägen hem tänkte jag att så vill jag också vara, och jag vill att andra ska få samma känsla när de träffar mig.

Jag blir alltid lika fascinerad och imponerad av människor som Julia, har även haft andra föreläsare under den senaste tiden som inger samma känsla. Det märks när en person är på rätt plats, där de vill vara och hör hemma. Vilken skillnad det gör!

Nu ska jag ta och lagra den här energin och glädjen inom mig, och jobba på att komma till min rätta plats, där jag hör hemma.

Vil du läsa mer om Julia så kan du gå in på hennes hemsida: www.juliaco.se

Har du chans att gå på en föreläsning eller ett frukostseminarium där hon ska medverka tycker jag absolut att du ta ska ta chansen och gå.

 be your own hero

Loungeklänningar för lata dagar/ Lounge dresses for lazy days

Hej sköna söndag!

Inte många knop gjorda denna helg. Idag blir det mest städning och lite pyssel. Mamma och pappa kommer på middag idag så jag funderar på en enkel efterrätt att fixa, som inte kräver ugn.

Den här helgen har jag tofflat runt i två sköna klänningar. Mitt favoritplagg är klänning och jag har gärna på mig det oavsett om det är jobb eller städning hemma som står på schemat. Klänning funkar alltid, det gäller bara att anpassa materialet lite.

jeansklänning

 

Den här klänningen i mjukaste denimtyget är från HM, och var lite stor men det fixades snabbt med ett skärp. Ärmarna går att vika ner om man vill.

jeansklänning2

Tjockkoftan är en annan favorit och funkar utmärkt till klänning.

Mini-me ville visa upp en av sina nya klänningar, som hon älskar. Även den är från H&M.

turkosklänning

Dagens outfit ser ut så här, en sweatshirtklänning från Zalando. Lite kort men jag har leggings, och så klart en kofta till.

grå klänning

Bild från www.hm.com

Köpte även den här klänningen från H&M till MIni-me. Sweatshirtklänning med silverprickar upptill. Perfekt klänning för dagis. Mjuk och lätt att leka i, och går lätt att dra på overall utanpå.

Nej nu är det dags att städa lite. Vi hörs om en stund.

Ha en skön söndag!

Kram Christine

This weekend has been a lazy one. Not much done but I guess I should try doing som laundry and cleaning at least. Other than that I will spend some time in my scrapbooking room. My parents are coming for dinner tonight and I need to figure out a dessert which can be done without the use of the (currently broken) oven.

No matter if it’s a workday or the weekend I like wearing dresses, one just has to choose the right material for the right occasion 🙂

Here are the dresses I’ve been wearing this weekend. Yesterday I wore this oh so soft denim dress, from H&M. It was a tad bit too big but I fixed that with a belt. Together with a chunky knit cardigan I was warm and comfy yesterday, despite the rainy weather.

Today I am wearing a sweatshirt dress, teamed with leggings and a sweatshirt cardi. Perfect clothes for lounging and housework.

Mini-me wanted to show off one of her new dresses too. Both the dress with the pink stripes and the grey sweatshirt dress with little silver dots on the shoulder are from H&M. Perfect dresses to wear to daycare, she get’s to wear a dress and still be comfortable and able to play in it.

OK, time for me to get my ass in to gear and do something now.

Cath you later!

Have a nice Sunda/ Love Ch

Det enda som var hjärtligt var pizzan

Hej,

Idag är en riktig kulen höstdag, och jag som hade trott det skulle vara fint höstväder med sol och blå himmel. Idag skulle jag egentligen ha åkt till Karlstad och besökt en scrapbookingmässa men gårdagkvällen och natten blev inte som jag hade tänkt mig, så jag sov lite för länge idag så jag struntade i mässan.

Fredagkvällar vill jag ska vara lugna och avslappnade. Man har jobbat och stressat hela veckan, och den gångna veckan har verkligen bjudit på toppar och dalar för min del; bl.a. sömnlösa nätter med en febrig Mini-me och så kursinformation på det. På fredagkvällen vill jag ta ett glas vin, laga och äta något lite festligare och slappa framför tv:n med familjen. Så mycket mer action än så blir det inte, och behöver det inte vara en fredagskväll. Lite skillnad mot man när man var yngre och skulle ut. Haha vad gammal jag låter 🙂

Igår så ville dock ödet annorlunda. Jag handlade efter jobbet, och det var fullt med folk på affären och rätt rörigt. Sambon och jag skulle äta bakad potatis och Mini-me skulle få pizza. Hon äter bara margarita, eller ostpizza som hon kallar det, och för att jag skulle slippa åka till pizzerian och sitta och vänta så köpte jag med mig ett pizzakit hem. Tänkte att då kan hon hjälpa till att göra sin pizza. När jag klev innanför dörren blev det gråt och tandagnisslan direkt för att jag inte hade pizza från pizzerian med mig, men det gick över när jag drog fram stora pepparkaksformar och visade hur man kan göra fina pizzor på egen hand. Mini-me torkade snabbt tårarna och tyckte det var roligt att hjälpa till. Tills osten skulle på pizzan. Då kom andra utbrottet, för hon ville ju inte ha ost på sin ostpizza och nu hade jag förstört allting. Det stampades i golvet och smälldes i dörrar.

pizzahjärtan

Under tiden jag försökte reda ut det här med vad som brukar vara på den pizza hon äter och tycker väldigt mycket om så blev Ruffe så stressad att han, som precis varit ute, kissade i hallen. IGEN. För hundrafemtioelfte gången. Jag blir tokig på detta! Vi får ingen ordning på honom vad gäller detta. Bara att börja städa.

Sen tillbaka till pizzan som fick ost på sig och kom in ugnen till slut. När pizza och bakpotatisar var nästan klara tyckte ugnen det var dags att lägga av. Jaha, elen har gått en gång förut i spisen och det är tydligen något måndagsexemplar till spis vi har, som kommer göra så med jämna mellanrum. Enkelt att fixa men jäkligt irriterande. Elektrikern kommer i morgon och kan förhoppningsvis få ugnen att hoppa igång igen. Som tur var hann maten bli klar på eftervärmen, och vi kan laga mat på spisen tack vare gasplattorna, som dock måste tändas på gammalt hederligt husvagnsmanér för tillfället (med tändare).

bakpotatis med bacon

Vi fick mat till slut men fredagsfeelingen var väl en aning förbi kan man säga. Tända ljus kunde liksom inte kasta något mysigt sken över muttrandet och tjafsandet som hade uppstått av olika anledningar under kvällens gång. The Bee Movie räddade dock kvällen och fick upp humöret igen.

Bee movie

Nattsömnen blev sen störd av Ruffe som gnällde och skulle ut flera gånger, vilket han inte brukar.

Så idag är en slappardag hemma, med tända ljus. Sambon lagar coq au vin, det doftar ljuvligt i köket, Ruffe ligger ute på farstukvisten, där han trivs bäst, trots regn och rusk, musik blandas med ljudet av Knatte, Fnatte och Tjatte och själv har jag fått ett glas rosécider att sippa på. Känns som om det är klart bättre förutsättningar idag.

ljuslyktor

 

Höstfest på jobbet

Hej,
Jag sitter här i sängen med laptopen i knät, musik på hög volym och INGEN annan hemma. SÅ skönt. Hund,barn och sambo är på vift och jag älskar det. Att vara själv och bara göra det man själv vill är så underskattat. Om du inte  har barn, njut av lugnet, tystnaden och det fina med att vara själv. För det är skönt, och välbehövligt att få vara själv ibland.

Imorgon är dock ordningen återställd och fredagsmys står på schemat. Ska bli skönt efter en rätt så fullspäckad schema. Den här veckan har bl.a. inneburit kvällskurs med en samling intressanta människor och en väldigt bra föreläsare. Tiden bara försvann. Så härligt när man känner sig upplyft och inspirerad av andra människor.

För övrigt har det varit en hel del att fixa med inför höstfesten som jag och K anordnade på jobbet. Den gick av stapeln ikväll. Det blev en oerhört lyckad kväll med god mat, många skratt och väldigt mycket uppskattning. Jätteroligt att få så mycket positiv respons. Jag älskar ju att fixa fester och middagar och det är ju alltid roligt när folk är nöjda. Väldigt trevligt och överraskande var att vi fick varsin jättefin blombukett också.

blommor1Vackra blommor och härliga färger. Buketten står nu i sovrummet och påminner om hur roligt det är att anstränga sig och göra något för andra. Kvällen och blommorna hade en peppande effekt på mig och jag fick massor med ny energi.

blommor2

 

Kvällens fest hade ett hösttema, vi var i matsalen på jobbet så man får ju jobba med det man har. Det är inte världens mest mysiga lokal men maten var försvinnande god och sällskapet trevligt. Det är roligt att få prata med sina jobbarkompisar om annat än LEAN, möten och reservdelar 🙂

fest

 

K och jag hade gjort långsambakad fläskkarré som blev så mör att den föll isär när man tittade på den som en del sa, potatismos med ost, en supergod senapssås med mycket grädde och små frallor med smör, ost och vitlöksost till. Till efterrätt blev den en slags äppelstrudel med mandelmassa, serverad med tjock och krämig vaniljyoghurt.

12 kg försvann i en ögonblinkning och det är väl gott betyg om något?

Recept har utlovats och kommer på bloggen, på både brödet, köttet och såsen. Kanske kan bli något för helgmiddagen?

Men nu ska jag sova och njuta av en hel natt i total tystnad och lugn och ro. Ingen som snarkar så högt att det känns som en jumbojet i ens huvud, ingen rastlös hund som vandrar runt, inget barn som kommer in och vill ”cuddla” och sova nära (fast det tredje är ju väldigt mysigt).

höst

Godnatt, sov så gott!

Jag hoppas att du har haft en lika bra dag som jag.

Kram Christine

Plugin from the creators ofBrindes Personalizados :: More at PlulzWordpress Plugins