Hej,

Lite sent inlägg men kvällen blev lite knasig.

Åkte till Marieberg och shoppade lite efter jobbet. Hade ett mission, en presentkorg, som skulle fixas. Älskar den typen av presenter, lite av varje i en påse, korg eller liknande. Går att anpassa precis efter vad man vill. Är nöjd med den här, den har en lite annorlunda sak också. Mer om det på fredag…

Kvällens middag blev en barnsligt enkel sak, men god. Tänk vad vitlök kan göra!

 Bre ut cornflakesröran på fisken.

Det är bäst att passa på att äta potatismos medan man kan, snart nog är färskpotatisen här (ljuvligt det också).

Jag tycker det är gott att smaksätta med moset med olika saker, idag fick ärtor slinka med.

Resultatet!

Gott, snabbt och enkelt.

Efter maten blev det en promenad med Ruffe. Det gick bra hela vägen, till vi ska gå över gatan tillbaka till oss. Då kommer grannen med sina två Whippet-hundar. De och Ruffe är av någon anledning inga bra vänner, så när de ser varandra blir det mycket skällande.

Jag tog med mig Ruffe åt sidan, och fick hålla honom hårt då han skällde och ryckte och slet i kopplet. Grannens hundar betedde sig likadant. På något sätt lossnade kopplet men jag höll Ruffe i halsbandet och grannen med hundar gick förbi oss. Det är då det händer.

Jag ska ta upp kopplet som ligger på marken, och sätta fast det i halsbandet igen när Ruffe den Tuffe sliter sig och drar efter grannarna. De gillar inte att han kommer farande och helt plötsligt har han två Whippets hängande i öronen. Ruffe tjuter, grannhundarna morrar och skäller och den som biter Ruffe vägrar släppa. Jag försöker få ut min hund utan att slänga in mina egna armar och riskera att bli biten. Grannen skriker och svär och får till sist slå sin hund i huvudet för att den ska släppa.

Både jag och Rufus var chockade och rädda och resultatet blev att han sprang iväg och jag skriker på honom att komma hit. Det slutar med att vi är inne i främlingars trädgård och jag lockar och pockar för att han ska komma till mig. Till slut låter han sig ledas tillbaka till brottsplatsen där kopplet fortfarande ligger kvar, jag kopplar honom och vi går hem.

Han blev biten i ena örat men inte rakt igenom vad jag kan se. Som tur är hade vi inte klippt bort tovorna på öronen, så de hindrade nog bettet en del. Grannen kom över och frågade hur det gick och var orolig. Det är klart att hans hundar inte skulle ha bitit honom , men min kära hund måste sluta vara så jädra hormonstinn och lyssna när man försöker stoppa honom.

Herrejösses vilken kväll! Imorgon ska sambon ta Ruffe till veterinären och kolla upp örat, och kolla upp en eventuell knipsning av ädlare delar.