Pruttmage, när magen är så där gasig och bubblig och det inte riktigt går att kontrollera ljuden som magen får för sig att ge ifrån sig. Man försöker låtsas som ingenting men alla tittar på en ändå. Exakt så var det idag, fast för min bil. Det var inte jag som hade pruttmage idag, utan min bil, aka Den Gyllene Pilen. Jag sitter i min bil på väg hem från jobbet och märker att det låter konstigt om den, både när jag kopplar och bromsar. Tänker att det här är kanske något som bara jag hör, som sitter inne i bilen. Jag vet ju att det inte är så, för det är inte första gången bilen låter så här, suck, men jag hoppas. Dels för att det är oerhört pinsamt med en bil som låter som om den har ätit alldeles för mycket ärtsoppa till lunch och dels för att det med all säkerhet kommer bli dyrt. Jag tänker att det nog inte är så många som märker det hela ändå, vem märker vilken bil som låter på motorvägen?
Ja, det är ett desperat försök till att ignorera problemet men väl inne på icas parkering går det liksom inte att ignorera det hela längre. När folk vänder sig om parkeringen för att titta har jag självinsikt nog att förstå att det inte är mig de folk vänder sig om för att se. Snarare är det så att de undrar ”vad f-n är det som låter så konstigt?”.
Jo gott folk, det är Forrden som kommer pruttandes runt hörnet.
Tur att det är våffeldagen idag så jag kunde trösta mig med frasiga våfflor. Toppade med vaniljkesella och färska jordgubbar.
My car is killing me. It’s started to make weird noises. Noises I try desperately to ignore but as people in the supermarket parking lot let me know is no way possible to ignore.
As well as being embarrassing I sense this will be expensive.
Thak God it’s waffle day today, I took comfort in these crispy waffles with vanilla yoghurt and fresh strawberries.
