Hej,
En olycka kommer sällan ensam heter det ju, och de senaste dagarna har jag varit väldigt klantig vilket har lett till smärta.
Det började i helgen när jag skulle dammsuga. Vi har inget städskåp så dammsugaren står för tillfället i vårt skitrum (ett rum som var inrett för och tänkt som litet tv-rum men som sambon använder till sin flugbindarhobby och som han tror är hans rum, för han lastar in all möjlig skit där med påföljd att det ser förjävligt ut).
Jag skulle i alla fall dammsuga och skulle ta ut dammsugaren därifrån, men eftersom det är så mycket skit därinne lyfte jag ut den. När jag gjorde det stötte jag till med dammsugarslangen i taklampan (en sådan med hängande glasboll). Den hänger löst kan jag meddela, glasbollen alltså, för den lossnade och for rakt ner i huvudet på mig och studsade sen ner på näsan och munnen på mig.
Jag såg stjärnor efter mitt slag i huvudet.
Det gjorde så jäkla ont, det började att blöda från munnen och jag inbillade mig att framtänderna satt löst (de sitter dock kvar fortfarande). Dessutom kände jag mig en aning dum.
Olycka nummer två hände igår när jag gick ner för den nymålade trappen och halkar i mina mysstrumpor som jag hade på mig istället för tofflor (det är ju alltid så förbannat kallt här hemma, så tofflor och sockor av olika slag är ett måste) Jag rasade ner för trappen och slog mig både här och där, tappade andan och ilskna tårar kom då jag dels fick ont, dels kände mig dum (igen!) men även blev förbannad på sambon, som tittar på när jag dundrar ner för trappen och inte reser på sin bak och kommer fram till mig förrän jag är på väg att resa på mig igen.
Hans försvar var att han inte trodde att det var ett så farligt fall. Näe, för att komma dundrande nerför en hel trapp och kippa efter andan med tårarna brännande är nog ingen större fara. Det finns fula ord som jag tänkte just då, om honom.
Så, nu undrar jag vad olycka numero tres kommer bjuda på. För visst är de flesta ting tre?
Håll tummarna för mig att jag kommer helskinnad ur denna vecka!
Kram Christine
