Tagg: Löpning

Den där tiden på året

Ja så var det dags igen. Första helgen i september är sedan sex år tillbaka vigd åt en helg i Stockholm med tjejerna i bokklubben. Anledningen till att vi åker hit just första helgen i september varje år är att vi springer Tjejmilen. Men minst (egentligen mer) lika viktigt är ju så klart att få njuta av tid med vännerna, god mat och dryck.

Sitter här på kvällskvisten och lyssnar till folk som pratar när de går förbi på gatan utanför. För att vara mitt i Stockholm är det tyst ändå. Dricker ur mitt glas med rödvin i skenet av tända ljus. De andra har redan gått och lagt sig. 

Vädret i Stockholm idag var fantastiskt och jag hoppas på liladant väder imorgon.

Har inte tränat mycket inför detta lopp men det är en njutning ändå. Frihetskänslan och glädjen att springa och springa tillsammans. Det faktum att min kropp klarar det och så mycket mer. Den vackra miljön förbi vatten och vackra hus på Djurgården. För några år sen var det viktigt med en bra tid. Den pressen har jag släppt. Nu springer jag för att det är roligt. Vilken skillnad det blir då!

Fjällen på sommaren

Hej,

Semester innebär väl sol och bad och lata dagar? Inte för oss i år! Vi är i Sälen och njuter av fjällen på sommaren. Det är regnigt och pendlar mellan 12-17 grader. Inte min idealsemester men man måste ju pröva något nytt ibland. Vi har det bra, trots allt och njuter av vacker natur, frisk luft och utomhusaktiviteter. 

Vi bor i en stuga i Tandådalen och är här med mina föräldrar och min syster med familj. 

Vi kom hit i söndags och det blev det bara en kort promenad på kvällen. Igår hann jag med en löptur på morgonen som blev till rejäl backträning.

Tycker ju om trailrunning så längdskidspåren är perfekta även om de ibland är lite svåra. 

Det är svårt att förstå att någon kan åka längd just här dock. Det var riktigt brant.

Jag är supernöjd med mina Salomon-skor. Sitter bra, inget skav och bra grepp på alla sorters underlag.

Naturligtvis lyckades jag med konststycket att ramla. Det är ju inte första gången det händer.

Snubblade på en sten och for framåt. Hade mobilen i ena handen så kunde bara ta emot mig med en arm, vilket så klart var den armen jag har haft lite problem med. Att få hela kroppsvikten på ena armen kan inte rekommenderas, men det gick bra.

Vurpan till trots var det härligt att få en stund för sig själv tidigt på morgonen, medan dimman sakta lättade över bergen.

En skitig runda och en vit bil som får hjärtat att slå fortare

Hej, 

Äntligen ren och nerbäddad i sängen efter ett härligt galet jobbigt millopp. Idag sprang jag för första gången Tjurruset. Jag har velat springa det här loppet i några år men varit lite rädd för det. I år tog jag mod till mig, och fick till och med med mig en kompis på det. Det visade sig att det, även om det var jobbigt, lerigt och kallt, inte var något att vara rädd för. Det gick ju bra att ta sig runt! 

Dagen bjöd på fantastiskt väder, härlig stämning och vacker utsikt. Tjurruset är ett 10 km långt terränglopp där man får skita ner sig ordentligt med lera och dy. Sträckan följer ingen löparvänlig slinga utan går över stock och sten i skogen, genom diken med avloppsvatten och kalla sjöar. Loppet går av stapeln på en plats som inte anges förrän dagen innan loppet, så överraskningsmomentet är totalt.

Detta år anordnades loppet vid området kring Flottsbro camping och skidbacke i Stockholm. Det började bra med att vi fick springa upp för hela skidbacken. Det tog musten ur en vill jag lova! Inte var det den enda backen under loppet heller. I och med de många backarna gick det trögt ibland, benen kändes som bly, och det var även svårt att få upp någon riktig fart djupt inne i skogen på smala och steniga stigar och över berghällar.

Jag trodde faktiskt vi skulle slippa kallt vatten men det hade de sparat till slutet. Vid 7 km fick vi vada i sjön innan de sista kilometrarna och backarna skull övervinnas. Vid 8 km bjöds vi på vidunderlig utsikt över hela sjön med omnejd i höstskrud. Vackert men har endast en bild för mitt inre på det då mobilen inte fick följa med på denna färd.

Några hinder att klättra över och krypa under kom också mot slutet och så när jag trodde vi var klara och målet inom räckhåll visade det sig att vi skulle ner i ett vattenfyllt dike med mörkt dyigt vatten som luktade avlopp. Bara att hoppa ner i det och samtidigt mota bort kräkreflexen.

Jag och AL sprang på strax under två timmar vilket vi är nöjda med. Här är vi efter målgång, med varsin kanelbulle i skitiga händer. Det är inget lopp att spara sina snyggaste träningskläder till.

Det höll dock på att inte bli något lopp för oss när vi imorse stod och väntade på transferbussarna som skulle ta oss till tävlingsområdet, men aldrig kom.

Till slut fick vi ta bilen hela vägen ut och letade stressat efter någonstans att parkera bilen. Villaområdet kändes lämpligt men var inte alls lätt att parkera i. Ställde mig i vägen för en bil så jag fick flytta på mig, varpå den bilen följde efter mig. Stannade bilen och tänkte att nu får vi skäll för att vi var i vägen. Men inte alls! Paret i den andra bilen frågade om vi skulle springa Tjurruset och sa att vi gärna fick ställa oss på deras uppfart.

”Tredje huset på höger sida uppför gatan. Ställ er bakom den vita bilen”

Så himla snällt så vi körde så klart dit och ställde bilen. Väl där tänkte jag att färgen på bilen var väl f*n det minst viktiga där!

Lamborghini har alltid varit en drömbil för mig så jag hade gärna stått och beundrat den ett tag men det hade vi inte tid med. 

Vi missade vår startgrupp men fick springa 10 minuter innan herrarna, med påföljd att jag till en början kände mig ungefär lika panikartad som en räv som bara väntade på att höra jakthundarna komma flåsande efter mig. Det dröjde dock två kilometer innan de började komma ifatt oss. Alla löpare var väldigt peppande och funktionärerna hejade också på och gav mer energi. Så kul när det är bra och uppmuntrande stämning bland deltagarna.

Så med detta lopp och denna utmaning har jag startat oktober månad och även livet som 35-åring.

Imorgon är en annan dag så tack och godnatt! Får se om jag kommer upp ur sängen imorgon.

Kram Christine

Run Forrest, run

God morgon!

Pigg och vaken? Om jag orkade gå upp klockan 06.00 och gå ut med Ruffe under helgen som var så ska jag väl orka med det nu också. Förut gjorde jag det jämt. En promenad på morgonen är jätteskönt och ett himla bra sätt att vakna till. Fågelkvitter och solsken kan inte annat än ge en bra start på dagen. Eller hur?

Igår blev det en runda i skogen innan jag satte mig framför datorn. Nu är spåret riktigt fint så det är dags att sätta igång med löpträningen.

Yes, jag har anmält mig till Tjejmilen i år igen. Vi blir tre tjejer från Bokklubben som springer i år igen. En är bortrest, en tjej har dispens för hon kommer vara nybliven tvåbarnsmamma i september och en tjej är inte mycket för att springa. Men vi tre som ska vara med kommer ha en lika mysig, rolig och trevlig helg som förra året. Loppet är runt Djurgården och en riktigt fin bana med vackra vyer, jag hoppas bara på bättre väder än förra årets spöregn med tillhörande lervälling på Gärdet.

Min tid vill jag också förbättra. I år SKA jag ner under timmen. Det blir till att nöta i spåret. Mind over matter. Min hjärna är väldigt högljudd så när den skriker till mig att jag inte orkar mer så har jag en tendens att lyssna till den.

Självklart kommer vi toppa den härliga känslan av att ha sprungit loppet med god mat och dryck 🙂

Vill du läsa om hur det var förra året, klicka HÄR.

Tjejmilen

Ha en fin dag och spring för sjutton! 🙂 Det är bra på många sätt, ut med svett, ilska, frustration och rensa skallen.

Kram Christine

 

Tjejmilen

Vi laddade ordentligt imorse, med en rejäl frukost.

20120901-212025.jpg
Detta är så nära jag kommer att uppleva en festival. Lera och regn så långt ögat når.

20120901-204653.jpg
I ösregn stod jag vid mötesplatsen och väntade på tjejerna som var och hämtade ut våra överdragskläder. Det var sååå kallt.
Det gick åt en hel del bananer idag.

20120901-210823.jpg
Nu är vi tillbaka i lägenheten, nyduschade och varma igen. Svett och ösregn är bortsköljda och kvar är ömma muskler och en väldigt bra känsla.
1:09:49 sprang jag på, vilket jag får vara nöjd med, med tanke på att jag var tvungen att gå en del.
Nu är det mat, vin och dulce de leche-cheesecake igen. Slappa i soffan och mycket tjejsnack.

20120901-211805.jpg

Imorgon blir det brunch på Kvarnen.

Nöjd med mig själv

När regnet öste ner som värst idag ångrade jag att gått med på att springa Blidomloppet idag. Med tanke på min dåliga kondis och frånvaron av träning var jag väldigt skeptisk till att kunna klara av ett löplopp.

20120830-204147.jpg
Men jag jobbade på under dagen och försökte att inte tänka på löpningen, grundade med gräddtårta och varm choklad till eftermiddagsfikat och åkte sen hem och kokade kondenserad mjölk på konserv, innan jag drog på mig löparkläderna och åkte och ställde mig på startlinjen.
Med andra ord gav jag inte mig själv tid att tänka.

20120830-204557.jpg
Nu sitter jag här och är nöjd med mig själv efter 5 km, utan att stanna och utan att få håll. Höll ett lugnt tempo och lyckades hålla det hela loppet. Det var trängsel och mycket folk så tiden blir ju sämre av det, men jag är nöjd ändå. Ca 40 minuter trodde sambon att det tog för mig. I vanliga fall, när jag slipper armbåga mig fram springer jag 5 km på ca 30 minuter.
När jag väl springer, och framför allt efteråt förstår jag varför jag tycker så mycket om att löpträna. Jag mår så himla bra av det, och det är roligt.

20120830-205047.jpg
Vi åkte förbi Rulles på vägen hem och det blev ett pit stop. Milano-pizza med räkor, ananas, banan, curry och jordnötter för min del.

20120830-205246.jpg

Nu är det dags att göra cheesecake och packa väskan inför helgen.

Plugin from the creators ofBrindes Personalizados :: More at PlulzWordpress Plugins