Imorgon smäller det! Då har vi visning på vårt hus. Håll tummarna för att det går bra för oss!
Vi har bott här i 10 år och Mini-me har aldrig bott någon annanstans. Anledningen till att vi ska sälja är att vi ska separera. Det är ett svårt och sorgligt läge vi är i just nu som familj, men vi tar det dag för dag.
Inför försäljningen har vi till slut lyckats göra klart allt det där som vi tidigare skjutit upp. Var för sig, och sammantaget faktiskt, tog inte sakerna så lång tid att fixa. Så det är synd att vi inte tog tag i saker och ting mycket tidigare.
Huset är i alla fall väldigt fint. Jag gillar det och har tyckt om det sedan första gången jag klev in här.
Kommer sakna att ha en trädgård och uteplats. Vilken lyx det är!
Mitt fina kök med stor arbetsyta och den fantastiska spisen kommer vara svårt att ersätta. Här har det lagats många middagar för vänner och bakats tårtor, bröd och bullar.
Älskar tapeten i vårt sovrum. En Sanderson-tapet som var ganska dyr men så vär det. Var så bestämd att vi skulle ha tapet med svart botten och jag har inte ångrat det en dag. Heltäckningsmatta i sovrummet kan jag rekommendera. Så skönt!
Lite bättre bild på tapeten. Mycket klädförvaring har vi i det här huset. Är lite nervös för hur det ska gå i en lägenhet.
Herregud vad vi har rensat och slängt och skänkt, både leksaker, böcker och kläder. Otroligt välbehövligt och så skönt det känns efteråt.
Vi har aldrig haft TV i vardagsrummet utan förpassade den ner till källaren. Väldigt skönt faktiskt att ha ett separat tv-rum. Den där soffan baxade vi ner för trappen i sektioner innan vi kunde sätta ihop den.
Jag har någon gång tidigare visat bilder på stöket här hemma. Bergen med tvätt bl.a. som belamrade den här bänken. Det berget är ett minne blott.
Jag har inte haft många blommor i trädgården men jasmin, pioner, rhododendron och syren i alla fall. Helt underbara blommor som jag verkligen njöt extra av det här året.
Den här lilla galningen får busa i en park framöver istället.
17 år tillsammans avslutades med en Foo Fighters-konsert på Ullevi. Tänk att livet aldrig riktigt blir som man tänkt sig, men att det blir bra ändå.