Söndagsfrukost och hinderbana

Hej,
Har precis kommit hem efter några timmar i pulkabacken. Inte alls lika kallt ute idag och Winston har insett att nyårssmällarna är borta så jag slapp släpa ut honom idag, vilket jag bokstavligen talat har fått göra de senaste dagarna.
Mellanmål med varm choklad och nutellamacka ska det så klart vara för att få tillbaka värmen.
Imorse blev det rostat bröd, apelsinjuice och rysk yoghurt med bär, kakaonibs och lite honung till frukost.

Söndagen är min favoritdag, nu mer än någonsin då det är min enda lediga dag. Under hösten blev det dock inga speciellt roliga frukostar, valde att sova bort halva dagen. Men nu känner jag att jag har ny energi. Nytt år och nya möjligheter. Bara att ta tag i allt jag vill, men en sak i taget.

Börjar med en god frukost. Vet att det kan kännas lite övermäktigt ibland när man åtar sig saker eller bestämmer sig för något (nyårslöften någon ?) men istället för att oroa sig för mycket ska man ta försöka ta en dag i taget. Det är ju alltid lättare sagt än gjort. Men sätt ena foten framför den andra och rätt som det är har du klarat mer än du tror.

Förra året sprang jag Action run. Första gången i mitt liv som jag sprang en hinderbana och det gick ju! Jag ramlade vid vissa hinder och fick ta straffet för det (burpees) vilket var jobbigt men allt som oftast klarade jag mig över och igenom hindren. Lite blåslagen efteråt visserligen men oerhört stolt över mig själv. Jag ska anmäla mig till årets upplaga av loppet också. För det är en fantastisk känsla när man kommer upp på topp, starkare än någonsin. Jag hade inte ätit något alls innan jag sprang loppet så tänk hur bra det hade kunnat gå med frukost i magen!

Livet och ens mål och hindren på vägen har väl egentligen inget med frukost att göra. Men genom att börja med en så enkel sak som frukost tar du det första lilla steget mot större mål och har lättare att överkomma hindren på din väg. Många hoppar över frukosten, av olika anledningar, men försök att inte göra det.
Ge dig själv den stunden varje dag och jag tror att du kommer märka skillnad, både i kroppen och i sinnet.

Kram Christine